Recension av Vilde Heggem: Hvis trærne (ur Horisont 3/2011)

Vilde Heggem
Hvis trærne
Forlaget Oktober, 2011

Hvis trærne är Vilde Heggems andra diktbok på förlaget Oktober. Debuten hette Akkurat her er det det verker och handlade liksom Hvis trærne om identitet, om grafisk form och om språk. Poeten var fåordig från början men använde sig av längre textstycken i den föregående boken. I Hvis trærne har språket tuktats tills bara fragment och tomhet återstår, i likhet med jagets identitet: också den är tuktad till fragment och tomhet. Redan i diktens början konstateras "jeg er det jeg ikke kan si". Det är utgångspunkten för vad vi ska få ta del av. Framför allt följer en fundamental svårighet för jaget att skaffa sig en identitet vilket leder till att jagberättaren främmandegörs även för sin kropp. Systerskapet och den däri vilande identiteten är vad som håller jaget fast i tillvaron.

Dikterna rör sig över födelse, barndom, död, kvinnlig längtan och utanförskap. Jag tror att Stine Belden Röeds naivistiska framsidesbild ger en bra tolkningsgrund för dikten. Bilden visar tre olika ansikten i ett och den liksom dikten handlar om en människa som har många människor i sig och som på flera sätt gått i barndom eftersom inga andra alternativ tycks rimliga i jagets identitetssökande: "jeg er et barn, for jeg har vært ett barn".

Boken består av en långdikt med få ord men med mycket tomrum. Tanken är att tomrummen ska fyllas ut av läsaren. Rent grafiskt är de markerade med raka streck för att vi ska förstå vidden av tomheten. Eftersom orden är extremt preciserade skapas en osedvanligt hög spänning i poesin. Det finns något skört i Heggems dikt, något som är så åtskruvat att det brister, men inte just när man läser, möjligen sekunden eller minuten efter läsningen.

"jeg kan icke skrive / jeg er et barn / jag skriver navnet mitt baklengs og speilvendt / jeg skriver at jag römmer / jeg vil bare være ett barn / og hvis jeg ikke kan være et barn vil jeg bare ha et barn / jeg skal gjöre alt godt igjen for det barnet".

Men texten blir aldrig överkänslig, aldrig patetisk. Att anspänna just till bristningsgränsen är en imponerande gärning som kräver att man har full kontroll på sitt språk och sina känslor inför verket och dess tema. Det har Vilde Heggem i Hvis trærne. Det spelar ingen roll att texten är på norska, diktens kraft genomtränger språkbarriären. Boken är ett osedvanligt orginellt och skickligt diktverk.

- PeterNyberg

NYA HORISONT NU PÅ PRESSBYRÅN

Horisont 3/2011 handlar om musiklyrik: Morrissey, PJ Harvey, Plura, Tore Berger, Erik Axel Karlfeldt samt tre intervjuer med finlandssvenska låtskrivare. Sångpoeten Christina Kjellsson skriver om vad som kännetecknar en bra låttext. Hon väljer en text av Shel Silverstein som blev en hit med Dr. Hook: Sylvia's mother.
Dessutom 12 scenbilder i från konserter signerade Tage Rönnqvist. En nyhet i numret är att tidskriften för första gången är helt i färg!

Tyskspråkig litteratur i nytt Horisontnummer

Nu kommer Horisonts nummer om tyskspråkig litteratur ut - Horisont 2/2011. I Finland släpptes numret redan den 30/5 och till Sverige kommer numret den 7/6.

Journalisten Margareta Flygt skriver om den mångkulturella och flerstämmiga nya tyskspråkiga litteraturen, Sture Packalén (professor i tyska) avhandlar hur minnet av Förintelsen gestaltas i tysk skönlitteratur och litteraturvetaren Peter Lüttge tar upp ett i Finland och Sverige bortglömt författarskap: Uwe Johnsons. Dessutom skönlitterära texter av Uwe Timm och schweiziskan Marina Bolzli samt en presentation av förlaget Lindskog och Thorén som ger ut tyskspråkig litteratur översatt till svenska.

I numret finns också texter om tre poeter som alla har det gemensamt att de dog i lungtuberkulos: Harriet Löwenhjelm, Edith Södergran och Bertel Gripenberg. De finskspråkiga författarna Jyrki Kiiskinen och Hannu Niklander bidrar med poesi (Kiiskinen) och en novell (Niklander).

Dessutom, som alltid, recensioner av nyutkommen litteratur!

Horisont om deckare och erotik

Horisont 3-2010 har just kommit ut. Deckare och erotik handlar det om. I numret finns bl.a. intervjer av de finlandssvenska deckarskribenterna Torsten Pettersson och Staffan Bruun, en text om aktuella finska deckare samt en intervju med deckarexperten Johan Wopenka om det svenska deckarundret. I erotikdelen finns erotiska texter samt intervjuer.

Horisont i Uppsala

Horisont arrangerar en litterär kväll i Uppsala idag 4/5 på Gästrike-Hälsinglands nation, i samarbete med studentföreningen Litteraterna. Medverkar gör Tony Elgenstierna, Lars Sund och Viktor Johansson.

Horisont med tema Lars Huldén utkommet

Nu finns Horisont 2/2010 ute. Huvudtema är den finlandssvenske poeten, författaren och språkvetaren Lars Huldén.

Barnlitteraturnumret är här!

Äntligen kommer så Horisonts specialnummer om barnlitteratur. Här finns inträngande essäer om Edith Unnerstad, Veronica Leo, och om den allt starkare svenska ungdomsromanen i Finland. Dessutom om klassiska barnböcker som Helena Nybloms Oskuldens vandring (1912) och Lena Lindéns Skeppet och Lena (1956)samt om miljökritiska bilderböcker från 70-talet till idag.

I numret recenseras inte mindre än 13 nyutkomna finlandssvenska barnböcker. Och även om inte allt i numret handlar om det finlandssvenska ger numret sammantaget en bild av en mycket vital barnlitteratur på svenska i Finland.

Mia Österlund har redigerat numret som innehåller texter av barnlitteraturforskarna Maria Andersson, Elina Druker, Helene Ehriander, Mia Franck, Maria Lassén-Seger och Mia Österlund. Dessutom underbara illustrationer av Sara Lundberg.