Recension av Vilde Heggem: Hvis trærne (ur Horisont 3/2011)

Vilde Heggem
Hvis trærne
Forlaget Oktober, 2011

Hvis trærne är Vilde Heggems andra diktbok på förlaget Oktober. Debuten hette Akkurat her er det det verker och handlade liksom Hvis trærne om identitet, om grafisk form och om språk. Poeten var fåordig från början men använde sig av längre textstycken i den föregående boken. I Hvis trærne har språket tuktats tills bara fragment och tomhet återstår, i likhet med jagets identitet: också den är tuktad till fragment och tomhet. Redan i diktens början konstateras "jeg er det jeg ikke kan si". Det är utgångspunkten för vad vi ska få ta del av. Framför allt följer en fundamental svårighet för jaget att skaffa sig en identitet vilket leder till att jagberättaren främmandegörs även för sin kropp. Systerskapet och den däri vilande identiteten är vad som håller jaget fast i tillvaron.

Dikterna rör sig över födelse, barndom, död, kvinnlig längtan och utanförskap. Jag tror att Stine Belden Röeds naivistiska framsidesbild ger en bra tolkningsgrund för dikten. Bilden visar tre olika ansikten i ett och den liksom dikten handlar om en människa som har många människor i sig och som på flera sätt gått i barndom eftersom inga andra alternativ tycks rimliga i jagets identitetssökande: "jeg er et barn, for jeg har vært ett barn".

Boken består av en långdikt med få ord men med mycket tomrum. Tanken är att tomrummen ska fyllas ut av läsaren. Rent grafiskt är de markerade med raka streck för att vi ska förstå vidden av tomheten. Eftersom orden är extremt preciserade skapas en osedvanligt hög spänning i poesin. Det finns något skört i Heggems dikt, något som är så åtskruvat att det brister, men inte just när man läser, möjligen sekunden eller minuten efter läsningen.

"jeg kan icke skrive / jeg er et barn / jag skriver navnet mitt baklengs og speilvendt / jeg skriver at jag römmer / jeg vil bare være ett barn / og hvis jeg ikke kan være et barn vil jeg bare ha et barn / jeg skal gjöre alt godt igjen for det barnet".

Men texten blir aldrig överkänslig, aldrig patetisk. Att anspänna just till bristningsgränsen är en imponerande gärning som kräver att man har full kontroll på sitt språk och sina känslor inför verket och dess tema. Det har Vilde Heggem i Hvis trærne. Det spelar ingen roll att texten är på norska, diktens kraft genomtränger språkbarriären. Boken är ett osedvanligt orginellt och skickligt diktverk.

- PeterNyberg

NYA HORISONT NU PÅ PRESSBYRÅN

Horisont 3/2011 handlar om musiklyrik: Morrissey, PJ Harvey, Plura, Tore Berger, Erik Axel Karlfeldt samt tre intervjuer med finlandssvenska låtskrivare. Sångpoeten Christina Kjellsson skriver om vad som kännetecknar en bra låttext. Hon väljer en text av Shel Silverstein som blev en hit med Dr. Hook: Sylvia's mother.
Dessutom 12 scenbilder i från konserter signerade Tage Rönnqvist. En nyhet i numret är att tidskriften för första gången är helt i färg!

Tyskspråkig litteratur i nytt Horisontnummer

Nu kommer Horisonts nummer om tyskspråkig litteratur ut - Horisont 2/2011. I Finland släpptes numret redan den 30/5 och till Sverige kommer numret den 7/6.

Journalisten Margareta Flygt skriver om den mångkulturella och flerstämmiga nya tyskspråkiga litteraturen, Sture Packalén (professor i tyska) avhandlar hur minnet av Förintelsen gestaltas i tysk skönlitteratur och litteraturvetaren Peter Lüttge tar upp ett i Finland och Sverige bortglömt författarskap: Uwe Johnsons. Dessutom skönlitterära texter av Uwe Timm och schweiziskan Marina Bolzli samt en presentation av förlaget Lindskog och Thorén som ger ut tyskspråkig litteratur översatt till svenska.

I numret finns också texter om tre poeter som alla har det gemensamt att de dog i lungtuberkulos: Harriet Löwenhjelm, Edith Södergran och Bertel Gripenberg. De finskspråkiga författarna Jyrki Kiiskinen och Hannu Niklander bidrar med poesi (Kiiskinen) och en novell (Niklander).

Dessutom, som alltid, recensioner av nyutkommen litteratur!

Horisont om deckare och erotik

Horisont 3-2010 har just kommit ut. Deckare och erotik handlar det om. I numret finns bl.a. intervjer av de finlandssvenska deckarskribenterna Torsten Pettersson och Staffan Bruun, en text om aktuella finska deckare samt en intervju med deckarexperten Johan Wopenka om det svenska deckarundret. I erotikdelen finns erotiska texter samt intervjuer.

Horisont i Uppsala

Horisont arrangerar en litterär kväll i Uppsala idag 4/5 på Gästrike-Hälsinglands nation, i samarbete med studentföreningen Litteraterna. Medverkar gör Tony Elgenstierna, Lars Sund och Viktor Johansson.

Horisont med tema Lars Huldén utkommet

Nu finns Horisont 2/2010 ute. Huvudtema är den finlandssvenske poeten, författaren och språkvetaren Lars Huldén.

Barnlitteraturnumret är här!

Äntligen kommer så Horisonts specialnummer om barnlitteratur. Här finns inträngande essäer om Edith Unnerstad, Veronica Leo, och om den allt starkare svenska ungdomsromanen i Finland. Dessutom om klassiska barnböcker som Helena Nybloms Oskuldens vandring (1912) och Lena Lindéns Skeppet och Lena (1956)samt om miljökritiska bilderböcker från 70-talet till idag.

I numret recenseras inte mindre än 13 nyutkomna finlandssvenska barnböcker. Och även om inte allt i numret handlar om det finlandssvenska ger numret sammantaget en bild av en mycket vital barnlitteratur på svenska i Finland.

Mia Österlund har redigerat numret som innehåller texter av barnlitteraturforskarna Maria Andersson, Elina Druker, Helene Ehriander, Mia Franck, Maria Lassén-Seger och Mia Österlund. Dessutom underbara illustrationer av Sara Lundberg.

Horisonts framtid

Det pågår som bäst en livlig diskussion om Horisonts framtid, som man kunnat ta del av bl.a. i Vasabladet. Om ni vill ta del i diskussionen är ni välkomna att lämna kommentarer här. Hur vill vi ha vår Horisont?

Horisont 4/2009

Nya Horisont (4/2009) vänder på perspektiven och talar om Humanioras möjligheter istället för Humanioras kris. Här finns flera artiklar om framkomliga vägar för humanioran inom det akademiska. Ännu är det inte dags att kasta in handduken - tvärtom!

Numret innehåller också flera längre essäer samt ett block med de författare som deltog i helgens lyckade Jazz&poesi-evenemang i Jakobstad.

Ett fullmatat textnummer - som bör nå alla prenumeranter inom någon vecka!

Jazz & Poesi i Jakobstad

Nu på fredag blir det Jazz & Poesi i Jakobstad. Det traditionella VasaLittFest-programmet ordnas nu för andra gången på After Eight i Jakobstad.
De som uppträder är följande: Ann-Helen Attianese, Mary-Ann Bäcksbacka, Kristofer Eriksson, Kaj Korkea-aho, Ulrika Nielsen, Lars Sund, Christel Sundqvist. För musiken står Felix Back och vänner

Inträde: 5 euro. Busstransport (20 euro t/r) från Vasa stadshus kl.17 med retur samma kväll efter programmet. Anmälningar riktas till christian (at) litteratur.fi
Arrangör: Svenska Österbottens litteraturförening rf.

Horisont i Göteborg

Horisonts redaktionsråd var närmast fulltaligt vid sammanträdet under Göteborgs bokmässa. Mötet diskuterade såväl innehållet som utseendet. Man kunde bl.a. konstatera att Horisont blir bara bättre och bättre.

Horisont deltog i mässan som en del av Tidskriftscentralen och rönte stor uppmärksamhet bland mässbesökarna.


Ari Sundberg
ordförande för redaktionsrådet

Åbo bokmässa 2009

Åbo bokmässa pågår under veckoslutet 2-4.10. Här finns evenemanget hemsida (på finska) och här finns den svenska sidan. Finlands svenska författareförening ordnar på söndagen en svenskspråkig programpunkt på Fiore-scenen, programmet finns här nedanför.

14.00 Höstens böcker!: författarna Claes Andersson: Varje slag mitt hjärta slår, Johanna Holmström: Camera Obscura, Susanne Ringell: Ryggens nymåne och, Kjell Westö: Gå inte ensam ut i natten (Söderstöms), konferencier författare Mikaela Strömberg, Finlands svenska författareförening

Så jävla normal

Nina Hemmingsson är klädd i svart. Svart är också en dominerande färg i hennes serier, både rent konkret och mer symboliskt. Den svarta humorn är mörk och hård, men här finns också ljuspunkter. Vem är Nina Hemmingsson, vem är dessa tanter i serierna och för vem ritar hon? Under seriesöndagen på Göteborgs bokmässa, 27.9.2009 uppträdde Nina Hemmingsson. Där pratade hon bland annat om det här.

- Jag utbildade mig till konstnär på Konsthögskolan i Trondheim i Norge, men serier började jag rita först senare, det var befriande att börja rita serier. Jag kände att jag hade press på mig som konstnär, men inte som serietecknare. Mina bilder är oftast omedvetet ritade och jag har aldrig en målgrupp, det går inte att tänka så, säger Hemmingsson.

Hon berättar att serier är ett passande medium eftersom man där kombinerar text och bild, det är också lätt att ta med sig de verktyg man behöver, dvs. endast pennor och papper.

- Jobbiga känslor som kärlek, sorg och frustration är inspirerande, eller sånt jag blir arg på. Det är bättre att vara arg än att vara bitter och att få ut det hela genom serier är befriande. Känns det som om jag ritat en bra bild, eller om en bild är på gränsen till att vara för pinsam, då vet jag att jag är på rätt väg. Sådana bilder kommer oftast med i det slutliga resultatet, boken eller dylikt.
Hemmingsson anser att serier kategoriseras för enkelt, allt buntas ihop under rubriken serier fast det finns många olika sorters serier. Själv ser hon sina serier men som poesi.

- Bokstäverna är en del av bilden, jag gillar också att bygga upp bilder helt och hållet av bokstäver. Alla bilder är infall, en del är det nästan pinsamt att prata om. Många symboler återkommer i mina teckningar, såsom träd, eld, staket, fåglar och hus. Det är enkla symboler för förorten/landsbygden, mina barndomslandskap. Jag tecknare oftast inte rent bilderna utan sätter lager på lager. Skisserna är originalen, dvs. jag ritar originalen ovanpå skisserna. Jag gillar skevheter, när linjer går in i linjer, lite färg sprider ut sig, små fel här och där, säger Nina Hemmingsson.

Läs mer om Nina Hemmingsson.

Om Inga-Britt Wik i Göteborg

Inga-Britt Wiks författarskap diskuteras på Göteborgs bokmässa. Tid: Lördag 26/9 kl. 14.20-15.00. Plats. Finlandssvenska Arenan. Personer som diskuterar: Birgitta Boucht och Peter Björkman. Moderator: Cita Reuter.

Läs gärna Horisonts temanummer (1/2009) om poeten och författaren Inga-Britt Wik.

Susanne Ringell goes Åkers Styckebruk

Det något osannolika men inte desto mindre roliga har inträffat. En pjäs av min favoritnovellist Susanne Ringell kommer att spelas på Folkets hus i Åkers Styckebruk (där jag arbetar som bibliotekarie).... Ringells pjäs heter Simma näck och datumet är 7/10. Pjäsen ingår i en föreställning betitlad Tvärs över viken - musikstinn komisk föreställning i finska färger - och innehåller också en version av Runebergs Sven Duva. Föreställningen turnerar i Sörmlands län (med gästspel i Stockholm och Västerås) mellan 25/9 och 14/11. Hela 21 föreställningar blir det... Gå och se!!!! Spelschema finns
här.

Storyslam i Åbo

Det första finlandssvenska Storyslammet avgjordes lördagen den 19 september på Kåren i Åbo. Poetryslam är vi sedan några år tillbaka bekanta med och Storyslam går till på ungefär samma sätt. Berättaren skall under en sammanlagd tid på 15 minuter framföra två berättelse utan rekvisita. I tävlingen deltog nio berättare från olika delar av Svenskfinland. Dessa var (på bilden, räknat från fönstret): Dan Söderholm från Helsingfors, Holger Wickström från Karis, Olof Österberg från Dragsfjärd, Leo Löthman från Lumparland, Dorrit Krook från Ingå, Agneta Möller-Salmela från Hangö , Gunhild Berger från Lillby och Yvonne Hoffman från Vasa. Även Gerd-Peter Löcke från Helsingfors deltog men var inte med under prisutdelningen. De tävlande bedömdes av en jury bestående av Neppe Pettersson, Kerttu Jokela och Henrik Grönroos, men också av publiken på plats. Som Master of Ceremony, det vill säga en slags programledare, fungerade Sofia Törnqvist. Sydkustens landskapsförbund stod som arrangör för tillställningen.

Publikens favorit blev Dan Söderholm som inlevelsefullt berättade en berättelse om en leopard som var mån om att räkna sina fläckar och en apa som tyckte om practical jokes.

Juryn korade Leo Löthman till vinnare. I första omgången berättade han en hisnande historia om en seglats från Åland till norska Ålesund, därefter om ett krogbesök i Raisio och efter att han korats till vinnare en berättelse om en amerikan på besök på en karg åländsk ö. Samtliga berättelser av Löthman var informationsrika och humoristiska, med oväntade vändningar. Hans berättelser hade den överlägset bästa dramaturgin av de deltagande. Löthman, till vardags författare, går som finlandssvensk representant, vidare till de nordiska berättarmästerskapen i Köpenhamn i november.

Jordahl & Horisont

Författaren Anneli Jordahl berättade varför hon läser Horisont i P1:s OBS häromdagen. Här är en utskrift av det hon sa.

Horisont 3/2009

Horisonts kommer med sitt nya nummer lagom till bokmässan i Göteborg. Numret tar ett grepp på ung finlandssvensk seriekonst idag. På svenska sidan finns en intervju med den uppmärksammade Fabian Göranson, som just nu håller på att göra om Strindbergs Röda rummet till serie. Dessutom sätter vi sökarljuset på skrivarskolor, Michael Jackson och dansk poesi....

Horisont i Göteborg

Nästan hela redaktionsrådet för tidskriften Horisont åker på bokmässa i
Göteborg 24-27.9. Likaså finns bägge redaktörerna på plats, så den som vill träffa
ansiktena bakom tidskriften personligen - och som råkar befinna sig på mässan -
har nu chansen. Du hittar oss bl.a. i Tidskriftscentralens monter.

Ari Sundberg
orförande för redaktionsrådet

Konst-workshop med Linda Bondestam

Illustratör Linda Bondestam ledde en konst-workshop för vuxna och barn på Café Kardemumma i Hitis i Åbolandsskärgård lördagen den 4 juli 2009. Ett tjugotal barn satt bänkade kring bordet på gräsmattan utanför caféet. Spänt lyssnade de på när Bondestam gav instruktioner.
- Ni har visst alla med ett mjukisdjur, rita av det och hitta på en historia kring djuret. Vad brukar ditt djur göra? frågade Bondestam.
Färg och fantasi flödade. Omsorgsfullt tecknades nallar och kaniner, ormar och grodor och alltmöjligt annat.

I höst kan du läsa en intervju med Linda Bondestam i Horisont!