tisdag 29 september 2009

Så jävla normal




Nina Hemmingsson är klädd i svart. Svart är också en dominerande färg i hennes serier, både rent konkret och mer symboliskt. Den svarta humorn är mörk och hård, men här finns också ljuspunkter. Vem är Nina Hemmingsson, vem är dessa tanter i serierna och för vem ritar hon? Under seriesöndagen på Göteborgs bokmässa, 27.9.2009 uppträdde Nina Hemmingsson. Där pratade hon bland annat om det här.

- Jag utbildade mig till konstnär på Konsthögskolan i Trondheim i Norge, men serier började jag rita först senare, det var befriande att börja rita serier. Jag kände att jag hade press på mig som konstnär, men inte som serietecknare. Mina bilder är oftast omedvetet ritade och jag har aldrig en målgrupp, det går inte att tänka så, säger Hemmingsson.

Hon berättar att serier är ett passande medium eftersom man där kombinerar text och bild, det är också lätt att ta med sig de verktyg man behöver, dvs. endast pennor och papper.

- Jobbiga känslor som kärlek, sorg och frustration är inspirerande, eller sånt jag blir arg på. Det är bättre att vara arg än att vara bitter och att få ut det hela genom serier är befriande. Känns det som om jag ritat en bra bild, eller om en bild är på gränsen till att vara för pinsam, då vet jag att jag är på rätt väg. Sådana bilder kommer oftast med i det slutliga resultatet, boken eller dylikt.
Hemmingsson anser att serier kategoriseras för enkelt, allt buntas ihop under rubriken serier fast det finns många olika sorters serier. Själv ser hon sina serier men som poesi.

- Bokstäverna är en del av bilden, jag gillar också att bygga upp bilder helt och hållet av bokstäver. Alla bilder är infall, en del är det nästan pinsamt att prata om. Många symboler återkommer i mina teckningar, såsom träd, eld, staket, fåglar och hus. Det är enkla symboler för förorten/landsbygden, mina barndomslandskap. Jag tecknare oftast inte rent bilderna utan sätter lager på lager. Skisserna är originalen, dvs. jag ritar originalen ovanpå skisserna. Jag gillar skevheter, när linjer går in i linjer, lite färg sprider ut sig, små fel här och där, säger Nina Hemmingsson.

Läs mer om Nina Hemmingsson.

Inga kommentarer: